Om EU:s och EU-ländernas politik för integration ska vara hållbar krävs att migranter har makt och möjlighet att själva vara med och utforma politiken, precis som man började arbeta på flyktingboendet Restad Gård för fem år sedan.
Möt pionjären från Vänersborg som nu blivit EU-expert.

För att stötta medlemsländerna när de ska genomföra EU-kommissionens nya handlingsplan för integration och inkludering (läs mer om handlingsplanen här) har EU-kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor och EU-kommissionärer Ylva Johansson utsett en grupp med 20 experter på migration, asyl och integration. Bland de sakkunniga finns Adnan Abdul Ghani från Vänersborg. Expertgruppen ska under två år utöver integrationsfrågor bistå EU-kommissionen med expertkunskap i migrations- och asylfrågor.

Adnan Abdul Ghani är initiativtagare till Support Group Network, SGN, och migrationsexpert i Sverigeprogrammet inom Rädda Barnen där han arbetar med frågor kring barn på flykt. I expertgruppen representerar han Rädda Barnens olika organisationer i de europeiska länderna. Men Adnan Abdul Ghani har själv dubbla erfarenheter av att vara flykting. Han är född som flykting i Syrien, tvingades på flykt därifrån och kom i slutet av 2014 till Restad Gård i Vänersborg, Sveriges största flyktingförläggning.

– Jag kan sammanfatta expertgruppens uppdrag i en mening: Att förändra mottagandet av migranter i våra europeiska städer, regioner och länder så att flyktingar och nyanlända inte ses om objekt för andras aktiviteter utan får makt över sin egen integrationsprocess.

– Under de två år som vi har på oss kanske vi kommer att ta små steg, men de kan få stort inflytande under flera år framåt och bidra till att ändra strukturerna i många länder, säger Adnan Abdul Ghani.

– Att jag har fått den här möjligheten är inte min egen förtjänst. Det beror på alla vänner och kolleger i Support Group Network och Rädda Barnen och volontärer i civilsamhället, alla som offrat många timmar på volontärarbete för att stödja andra. Det är vi tillsammans som formulerat det framtidshopp som jag kan dela med mig av i expertgruppen.

Självorganisering och empowerment
Adnan Abdul Ghani betraktar sig fortfarande som nyanländ, flyktingen som kom till Restad Gård för sex år sedan för att bo med nya vänner. Snart efter sin ankomst inspirerade han andra nyanlända till att ta tag i integrationsfrågan på ett handfast sätt. Med stöd från Vänersborgs kommun, organisationer på orten och privatpersoner organiserade man aktiviteter. Det var klubbar för att välkomna flyktingar, för kvinnor, för barn och för idrott. Man ordnade även med klubbar för hantverkare med olika yrkesbakgrund och akademiker.

Aktiviteterna syftade till att bryta isolering och passivitet under tiden som asylsökande. Självorganisering och empowerment var nyckelord i det som snart hade blivit Support Group Restad Gård. Det är de fortfarande i det som utvecklats till paraplyorganisationen Support Group Network som nu finns i många kommuner i Sverige, i Tyskland och i Norge. Adnan Abdul Ghani är styrelseordförande i Support Group Network.

Så gott som allt som Support Group Network engagerar sig i sker i partnerskap eller annat samarbete med andra aktörer i regionen, kommuner och med organisationer i civilsamhället.

Tillsammans med Rädda Barnen drev man projektet Re:Act som handlade om att mobilisera boende på flyktingförläggningar och nyanlända i kommuner till självorganisering. Det väckte så stort intresse inom det nätverk för integration som EU-kommissionen startat, European Integration Network, EIN, att man för tre år sedan gjorde studiebesök på Restad gård.

– Vi såg till att deltagarna som annars sitter på sina kontor i Bryssel och i medlemsländerna fick träffa flyktingar i verkligheten och lyssna till deras perspektiv på migration.

Support Group Network utsågs för tre år sedan till ett av de tio mest inspirerande initiativen i Europa.

Kände igen sig
Tillsammans med andra representanter för Support Group Network träffade Adnan Abdul Ghani Sveriges tidigare arbetsmarknadsminister Ylva Johansson flera gånger. De fick tillfälle att genom olika exempel visa hur viktigt det är att låta flyktingar vara med i diskussionen om flyktingar.

Så snart han under senhösten 2020 fått besked om att han bland 400 sökande utsetts att ingå i expertgruppen träffade han henne åter, nu i rollen som EU-kommissionär med ansvar för frågor om migration, asyl och integration, för att diskutera den nya handlingsplanen för integration och inkludering 2021–2024.

– Det var stort för oss att se hur vårt arbete som startade på Restad Gård påverkat handlingsplanen. Vi känner igen oss i Ylva Johanssons tal om att integrationsarbetet inte bara är en uppgift för myndigheter, utan att flyktingar måste vara delaktiga. Att det krävs två personer för att det ska bli någon tango är exakt vad vi har sagt länge.

Han pekar till exempel på Asylum, Migration and Integration Fund, AMIF, som är till för att främja flyktingars och migranters deltagande i utformandet av integrationspolitik såväl lokalt och regionalt som nationellt.

– Jag hoppas att kunna påverka så att det ska bli ett krav för att få ekonomiskt stöd att flyktingar involveras från början, redan innan man bestämmer sig för att söka pengar. Då skulle flyktingar och nyanlända inkluderas som experter, precis som kommissionen nu gör i Bryssel, när du utformat politiken för integration i det mottagande samhället.

– Det gör man bäst genom att betrakta dem som partners. Genom att ge målgruppen den information, de verktyg och de resurser som krävs ökar sannolikheten för att verksamhet som initieras i projekt ska fortsätta när projekttiden tagit slut, säger Adnan Abdul Ghani.

Europeisk livsstil är demokrati
Det är uppenbart att nationalismen som politisk ideologi gör sig påmind i flera europeiska länder. I land efter land kan man höra diskussionen om nationsspecifika värderingar som invandrare måste anpassa sig till, underförstått att invandrare inte bärare av sådana värderingar från början.

Kanske ska man se det som en politisk kompromiss att det i EU-kommissionens förslag till migrations- och asylöverenskommelse står att det är europeiska värderingar som ska vara styrande för politiken. Och som på alla andra politikområden ska förslaget främja det europeiska sättet att leva.

Vad betyder då europeiska värderingar och europeisk livsstil i det här sammanhanget?

Svaret finns på första raden i handlingsplanen för inkludering och integration och inkludering: Den europeiska livsstilen är inkluderande (”The European way of life is an inclusive one”).

– När expertgruppen träffades i december konstaterade vi att det här handlar om immateriella värden, inte svenska eller syriska, utan humanitära värderingar som vi alla delar. Det framgår i deklarationen om mänskliga rättigheter att människans värdighet är källan till mänskliga rättigheter. Det är något du föds med, inget du får av någon annan.

Expertgruppen tolkar skrivningarna om europeiska värderingar och ett europeiskt sätt att leva som att det handlar om att skapa ett öppet utrymme där alla kan delta som aktiva medborgare och tillämpa det demokratiska sättet att leva.

– Men hur gör man det? Jag kan inte bara gå till flyktingar och migranter och säga OK, du har frihet att delta, kom igen, gör det!

– Jag kan ta mig själv som exempel. Jag hade levt länge i Syrien, men inte en enda gång i hela mitt liv lagt min röst i ett allmänt val. Jag har aldrig deltagit och varit tillåten att uttrycka min vilja och åsikt. Hur kan man vänta sig att jag ska kunna göra det utan att få verktyg och resurser, information och kunskap för att göra det!