Nya tider för alla parter

Det fungerar inte att söka arbetskraft i sitt eget nätverk, som en företagare kunde förr. Och för den som kommit till Sverige och vill ha jobb fungerar varken arbetsliv eller företagande som man varit van.
I Bengtsfors skapar man med SGN nya vägar in i framtidens arbetsliv.

Arbetsmarknaden i Bengtsfors störtdök kring millennieskiftet. När bruket lades ner 1999 försvann 1 000 jobb över en natt. Under den närmaste tiden därefter försvann ytterligare 700 jobb hos underleverantörer och i tjänstesektorn.
Men sedan 2002 har kurvan långsiktigt lutat uppåt. Företagsklimatet har stadigt förbättrats och en successiv tillväxt har resulterat i en mycket stor bredd i dagens lokala näringsliv. I stället för en stor arbetsgivare som kan dra med sig mycket i fallet finns nu många olika stora företag, många små och mellanstora, i ett stort antal branscher.
– Det har skapat en robusthet, konstaterar Jeanette Lindh Svanqvist, näringslivs- och tillväxtutvecklare.
Tillsammans med Bachir Sulaiman och hans kolleger på arbets- och integrationsenheten arbetar hon med att hitta en lösning på ett problem som blivit alltmer brännande i ett expansivt näringsliv: kompetensförsörjning.
På plussidan finns att många vill ha jobb, genom anställning eller genom att starta företag. Problemet är att åtskilliga inte är klara för att sätta igång.
Hos kommunens ungdomar finns en potential. Annorlunda uttryckt råder ungdomsarbetslöshet. De som fullföljt gymnasiet får jobb. Det är den del som hoppat av och av olika skäl inte fullföljt gymnasiestudierna som behöver stöd.
– Vi arbetar med att klä på dem det de saknar genom lärlingsutbildningar med mera, säger Jeanette Lindh Svanqvist.

Ren självbevarelsedrift
Men den största delen av den tillgängliga arbetskraften finns hos utrikesfödda. Dit sneglar företagarna. Det är mellan de utrikes födda arbetssökande och företagen som hon och Bachir Sulaiman vill slå en bro.
– Så det är egentligen ren självbevarelsedrift, ett sätt att lösa problemet med kompetensförsörjning, som gör att vi vill klä på alla som idag inte är på arbetsmarknaden på ett sådant sätt att de blir attraktiva för våra arbetsgivare, det är ett väldigt viktigt fokus för oss
Den kompetens som saknas kan mycket grovt delas in i två kategorier:
- personer med yrkesinriktade utbildningar mot industri, bygg, hantverksyrken (till exempel svets, el)
- personer med högre utbildning inom det råvarubaserade (skogen!) kluster av företag som finns inom skog, trä, papper, massa och bygg, både ingenjörer och fackutbildade.
Bachir Sulaiman är rekryterare och samhällskommunikatör. Han är bland annat ansvarig för kommunens projekt All In. Det är riktat mot kvinnor som står en bit ifrån arbetsmarknaden. Planen är att även inkludera män.
– Samhällsorientering inom integration och rekrytering är uppgifter som går i varandra, förklarar han.
Man började arbeta med coachning för att förmedla tillgängliga jobb till tillgänglig arbetskraft men stötte på hinder. 

Erfaren men saknar språk och papper
– Många nyanlända har erfarenhet men saknar språket, också ofta utbildning. I våra länder är det ofta inte lika viktigt med utbildning som det är här i Sverige. Du kan ta en person som jobbat under många år som svetsare. Han kan inte jobba här för att han saknar betyg.
– Det kan vara svårt för en person som svetsat 25 år i sitt hemland att det inte bara är att gå in i en fabrik och börja svetsa. Man måste lära sig, byta kläder, hålla säkerhetsavstånd, alla möjliga regler och bestämmelser, och man ska ha certifikat.
Genom validering kan informell kunskap bli formell, men det åstadkommer man inte så enkelt, bland annat för att språket ofta är en förutsättning för validering.
Bachir berättar att han själv började jobba i tioårsåldern.
– I Syrien fungerar det så att om man inte jobbar får man ingen mat på bordet. Därför är det jätteviktigt med jobb. De som kommer hit till Sverige kan nog ofta tycka att det skulle vara lättare för dem att få jobb. De tycker att det blir en utmaning med språk och utbildning, helt andra krav än de är vana vid.
– Det tar lite tid att förklara för de individer som har mycket kunskap bakom ryggen att det inte funkar i Sverige att jobba direkt, man måste anpassa sig. Det är också ett problem att vi inte har så många specialutbildningar här i Bengtsfors. Det finns många i Trollhättan, men det kan vara svårt för många att pendla dit varje dag.
– Men efter ett tag förstår de betydelsen av utbildning och blir motiverade. Fler och fler har efter avslutad utbildning fått jobb direkt. Det finns mycket jobb här i Bengtsfors.

Bachir Sulaiman

Företagare behöver nytänk
Men även företagarna, de som efterfrågar arbetskraft behöver tänka nytt.
– Idag annonserar inte företagen lika ofta som tidigare genom platsannonser, Platsbanken, Arbetsförmedlingen eller så, konstaterar Jeanette Lindh Svanqvist.
– De större företagen annonserar via LinkedIn, men framförallt använder man sina egna nätverk. De som inte är med i de nätverken får man inte kontakt med. Så, utöver att klä på arbetskraften den kompetens som behövs vill vi också vara vägen in i de nätverken.
– Häromdagen talade jag med en företagare här i Bengtsfors som sa att han haft flera lediga tjänster men inga sökande, men han hade inte annonserat. Då började vi prata om nya förutsättningar på arbetsmarknaden och att det behövs andra verktyg. Det är inte konstigt att ingen söker jobben om informationen inte når de målgrupper som söker jobb. Lediga jobb behöver annonseras ut via fler kanaler än det egna nätverket
– Man har ofta så mycket annat i huvudet så man tänker inte på att det inte fungerar som förr. Nu måste du nå ut på ett annat sätt.
För en nyanländ företagare är det inte heller som förr, som man varit van från hemlandet.
– I Syrien kan du hitta en lokal en dag och nästa dag både köpa in varor och börja sälja dem, säger Bachir Sulaiman. Sedan kan det komma någon från Skatteverket och säger hur mycket skatt man ska betala, bland annat beroende på om din lokal ligger i centrum eller utanför.
– Här möter vi personer som säger: Jag vill starta eget, en bilverkstad, och jag har hittat en jättebra lokal i centrum. Men så enkelt är det ju inte att starta här, det finns hur mycket regler som helst att följa. 

Viktigt med praktik
Det finns även kulturella skillnader mellan hemlandet och Sverige som kan ställa till det för såväl arbetssökande som blivande företagare. Kanske vill man av religiösa skäl inte arbeta på en restaurang där man säljer fläskkött eller ha arbetskläder med korta ärmar.
En dela av arbetet med att klä på arbetskraften kompetens är att tala mycket om syftet med att bära arbetskläder och hjälm och andra säkerhetsfrågor.
– Det hjälper mycket. Det är också bra med praktik. Det spelar stor roll för nyanlända att se hur en arbetsplats fungerar. När de ser arbetssättet blir det lättare att förstå varför det av säkerhetsskäl måste gå till på ett visst sätt.
– Företagarna upplever ju också den här konflikten, påpekar Jeanette Lindh Svanqvist.
Blir det problem exempelvis på en praktikplats åker man genast dit från arbets- och integrationsenheten och tar tag i frågan.
– Det viktiga är att vi inte släpper vare sig företaget eller personen vind för våg, utan att vi, eller om det nu är Arbetsförmedlingen, finns närvarande hela tiden.
Jeanette Lindh Svanqvist beskriver sin roll som näringslivsutvecklare som att vara en spindel i nätet, att skapa förutsättningar för andra att lyckas. Ett viktigt verktyg då är att förmedla kontakter med rätt expertis.
Det handlar inte bara om att en enskild anställd inte kan veta allting, det handlar även om förutsättningarna i tjänstemannarollen.
– Om någon kommer och säger att hen vill starta en falafelrestaurang, nr fem i ordningen här i Bengtsfors så är det kanske inte den allra bästa idén, utan det behöver göras en marknadsanalys först. Men jag ska följa likabehandlingsprincipen och inte lägga någon värdering i om en idé är bra eller dålig. Jag kan inte säga att falafel nr fem är en dålig idé.
– Jag kan förstås säga att det vore bra att göra en marknadsundersökning, men inte avråda från att starta företag. Om vi säger att det inte är någon bra idé, men så visar det sig att det hade varit det… Då har vi gjort fel.

Jeanette Lindh Svanqvist

SGN ökar chansen att lyckas
Bachir Sulaiman säger att han vill stötta alla nyanlända i att gå mot jobb och egenförsörjning.
– Det kan vi göra till en viss gräns, sedan måste någon annan ta över. SGN, Support Group Network är en sådan aktör som vi kan anförtro våra invånare.
Med de uppenbara möjligheter som finns i Bengtsfors, men också med de begränsningar som råder för en kommunal aktör, har SGN visat sig vara rätt experter att hänvisa nyanlända arbetssökande och blivande företagare till.
Samarbetet innebär att rådgivare från SGN kommer att finnas tillgängliga i Bengtsfors kommun varje månad för att ge råd och utbildning till såväl den nyanlände som vill starta eget som till den om behöver stöd i sin matchning mot jobb.
–Hur man startar eget, hur man skriver affärsplan, vilka stöd och bidrag som finns, hur man gör när man ska anställa någon, det är jätteviktiga delar som vi kommer att få från SGN, säger Bachir Sulaiman. 
– De ska också coacha personer mot arbete. Det har jag jobbat med i tre och ett halvt år och har varit i kontakt med de flesta nyanlända. Jag vet att det fortfarande finns mycket att göra.
– För mig som näringslivsutvecklare är det är det mycket värdefullt att vi nu får in SGN som en resurs för våra blivande företagare, säger Jeanette Lindh Svanqvist.
– Att de ofta behärskar den nyanländes språk är förstås en stor fördel, och att de kan de här skillnaderna i hur man gör affärer i olika länder. De kan vara mer direkta i sin kommunikation, därmed ökar också förutsättningarna för företagaren att lyckas markant.

Bo Silfverberg