Vill skynda på normaliseringen

Med våra utrikes födda handlare har vi tillgång till ett enormt utbud av matvaror som vi annars inte skulle se här, säger Ulrika Abrahamsson, centrumutvecklare i Åmål. Nu måste vi lära invånarna att använda varorna som erbjuds. Här finns så mycket att utveckla.

För 18 år sedan fick Åmåls kommun ta emot utmärkelsen Årets stadskärna. Förra året var man åter en av finalisterna. Det är ingen tillfällighet. 
På många orter är centrumutveckling något som sköts i en samverkan mellan tre parter, fastighetsägare, en köpmannaförening och kommunen. I Åmål har man valt en annan väg. Ulrika Abrahamsson, för övrigt nominerad till Årets centrumutvecklare 2020, är i stället anställd av kommunen.

Tydlig politisk ambition
– Det, ger tillsammans med en tydlig politisk ambition att utveckla stadskärnan, en långsiktighet och hållbarhet.
– Jag tycker också att det är modigt av Åmål att satsa på centrum i stället för på externa köpcenter utanför staden om många andra kommuner gör. Det är numera ovanligt att göra det.
Det centrum man arbetar med är inte riktigt detsamma som det varit. För fem år sedan välkomnade man i Åmål många nyanlända flyktingar. Ulrika Abrahamsson och Kristoffer Ljung, chef för näringslivs- och kommunikationsenheten, konstaterar att flyktingmottagandet varit lyckosamt. Många har nu efter att ha fått uppehållstillstånd flyttat till andra orter på grund av jobberbjudanden. Andra driver egna verksamheter. Det allmänna intrycket är att de nyanlända vill vara självförsörjande.

En självklar del av utbudet
Mitt i staden ligger Torggatan. Efter att åtskilliga nya och utrikesfödda näringsidkare etablerat sig är lokalerna på gatan nu fyllda.
– Det fungerar ju så, säger Kristoffer Ljung, att det man inte är bekant med kan göra att man känner sig mindre bekväm. Det uppstod från början en del negativa attityder när det började poppa upp affärer.
– Nu vill vi lyfta Torggatan ännu mer och satsa mer på utveckling av handelsstråket.
– På Torggatan finns ett utbud av varor från hela världen. Det är en förmån för oss som bor i Åmål att få ta del av ett utbud som vi annars inte skulle ha tillgång till, säger Ulrika Abrahamsson. Då är det viktigt att vi lär oss att använda det som erbjuds mycket mer.
Kristoffer Ljung förklarar att den långsiktiga förhoppningen är att butikerna på Torggatan ska vara en självklar del av vårt handelsutbud.
– Nu står de lite för sig själva och det är inte naturligt för alla åmålsbor att göra sina inköp här, man tänker i första hand på de livsmedelsbutiker vi redan har. Vi vet att intresset för produkterna, maten, är stort.

Näringsidkarna motorer
Åmål står alltså inför ett utvecklingsprojekt som kan kräva allt från fastighetsrenoveringar, som till exempel markiser som behöver bytas ut, till hur man presenterar sina varor och ökad kännedom om kundernas behov.
Man har för avsikt att ta ett så kallat BID-grepp, förklarar Ulrika Abrahamsson. BID står för Business Improvement District och är ett sätt att organisera ett partnerskap mellan bland annat fastighetsägare och offentliga aktörer.
– Vi hoppas att näringsidkarna själva ska kunna vara motorer i projektet.
Utöver köpmännen och köpmannaföreningen ingår den dominerande fastighetsägaren i centrum, kommunen och SGN, Support Group Network.
– Satsningen öppnar rent kommersiella möjligheter för näringsidkarna, säger Ulrika Abrahamsson, genom att de kan öppna sina verksamheter för flera målgrupper. Och vi vill att de som bedriver verksamheter ska känna att de är en del av vår stad och av det utbud av matvaror som vi vill att det ska finnas i centrum.
Projektet är ännu i sin linda så exakt vad olika deltagare ska göra är inte klart. Men de förberedande kontakter som Ulrika Abrahamsson och Kristoffer Ljung haft med SGN har redan varit givande.

Lär oss om kulturfrågor
– Vi har lärt oss jättemycket de gånger vi har träffats, säger Ulrika Abrahamsson, inte minst när det gäller kulturfrågor. Vi från kommunen kan tro att vi kanske trampar en företagare på tårna när vi kommer med synpunkter medan det i själva verket kan vara precis tvärt om.
Självklart underlättar det i kontakten med utrikes födda näringsidkare om en aktör i utvecklingsprojektet talar samma språk. Inom SGN finns också mycket värdefull kunskap om myndighetskrav, hur man söker tillstånd för olika verksamheter med mera.
Det är nog inte många som tycker att italiensk mat känns främmande, men för inte alltför länge sedan var den också ny i Sverige. Nu är väl pasta närmast att betrakta som husmanskost.
– Vi uppskattar libanesisk och persisk mat, säger Kristoffer Ljung, och nu är det dags att vi även lyfter in livsmedelsprodukterna och råvarorna in i våra kök.
– Men det är precis den tillvänjningen som vi vill skynda på med vårt utvecklingsprojekt, säger Ulrika Abrahamsson. Det ska bli spännande att ta ett helhetsgrepp tillsammans.

Bo Silfverberg

Ulrika Abrahamsson

Kristoffer Ljung