Related Articles


En av de viktigaste erfarenheterna från pilotutbildningen är att möta ungdomar på ett jämställt plan, dryfta olika situationer och höra vad de menar och hur de tänker, säger Bjørn Røisum, lärare i Oslo.Det var väldigt, väldigt nyttigt och det kommer vi att bygga vidare på i vår verksamhet.

Det EU-stödda projektet NEETs for NEETs pågår under 2022 och 2023 med deltagare i Oslo, Göteborg, Trollhättan, Borås och Stuttgart.

NEET är en förkortning av engelskans Not in Education, Employment or Training och beskriver ungdomar som varken arbetar eller studerar. På svenska används förkortningen UVAS, Unga som varken arbetar eller studerar.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har nyligen publicerat bedömningen att det i Sverige finns omkring 150 000 ungdomar som varken arbetar eller studerar. I många andra europeiska länder är situationen likartad.

På turné med insikter

I våras avslutades det tvååriga Västra Götalandsbaserade Vi-projektet som syftade till att unga som varken arbetar eller studerar ska äga sin egen framtid, förbättra sin hälsa och närma sig jobb eller studier. Delar av det förhållningssätt som utvecklades mot slutet i Vi-projektet byggde på de erfarenheter som gjordes vid framväxten av Support Group Network 2014, då flyktingar på Restad Gård i Vänersborg med stöd av Rädda Barnen började ta kontroll över sin egen framtid. Man nöjde sig inte med att vara objekt för andras åtgärder. Med utgångspunkt i de nyanländas egen kompetens började man uppträda som en jämställd partner med kommuner och civilsamhället i fråga om hur flyktingmottagande borde utformas.

– Därmed baserades Vi-projektet på det som samhällsforskningen egentligen visat länge, att för att lösa komplexa samhällsproblem behöver vi involvera de som berörs av problemen, säger Jonas Abrahamsson på Västra Götalandsregionen, projektledare för NEETs for NEETs. Men när det gäller frågor om ungdomsarbetslöshet och icke fullföljda studier har vi historiskt sett inte lyckats involvera unga vuxna i insatser som berör dem själva.

– I Vi-projektet fick vi intressanta insikter. Nu kan man säga att vi är ute på turné med Vi-projektets lärdomar med Support Group Network och Rädda Barnen som turnéledare.

Jonas Abrahamsson

Ungdomar och vuxna i målgruppen

En annan likhet mellan Vi-projektet och NEETs for NEETs är att målgruppen inte bara är ungdomar utan arbete eller studier utan även personal, lärare och andra som i sitt arbete möter ungdomarna.

– Vid pilotutbildningen i Oslo hade vi mycket goda samtal med de ungdomar som deltog, säger Bjørn Røisum utbildare vid NAV, den lokala arbets- och välfärdsförvaltningen i stadsdelen Bjerke i Oslo.

– Flera ungdomar har sagt att utbildningen var väldigt intressant, särskilt första dagen. Andra dagen blev lite lång med mycket information och inte så mycket fokus på hur man kan få jobb. Jag tänker att det kan vi finputsa när vi går vidare och anpassa utbildningen till våra förhållanden.

Bjørn Røisum menar att ett av de viktigaste värdena med NEETs for NEETs är att mötas på ett jämställt plan och höra hur ungdomarna tänker. Nu, några månader efter pilotutbildningen är han i full färd med att planera det fortsatta arbetet med ungdomar som varken arbetar eller studerar. Erfarenheterna från pilotutbildningen är centrala.

– Jag är väldigt trygg med att vi i våra kurser kommer att bygga vidare på de upplevelser och erfarenheter som vi bär med oss.

Mosab Tato, samordnare för Support Group Network i Stuttgart, ser en stor poäng i att NEETs for NEETs till skillnad från andra projekt för att stärka ungdomar även vänder sig till anställda som arbetar med ungdomarna.

– Det är helt klart ett annorlunda sätt att attackera problemet, men för att vi ska nå bättre resultat än hittills krävs det att ungdomar och anställda som arbetar med ungdomar arbetar nära tillsammans.

– Att lära sig och förstå verktygen i projektet hjälper ungdomarna att uttrycka sina förväntningar, förmågor, behov och uppfattningar. Det hjälper också anställda att förstå ungdomarna och att åstadkomma bättre och mer effektiva lösningar.

Bjørn Røisum
Mohammed Mosab Tato

Ska bli en handbok

Eman Albohtori samordnar Support Group Networks och Rädda Barnens insatser i NEETs for NEETs. Det innebär bland annat att utbilda i de sex olika verktyg som utvecklades vid tillkomsten av Support Group Network under namnet ReACT-modellen.

Under våren förbereddes den insats som Support Group Network och Rädda barnen skulle göra i NEETS for NEETs genom att modifiera ReACT-verktygen för att passa ungdomar som varken arbetar eller studerar i stället för asylsökande som det gällde från början.

I förberedelserna deltog anställda och förtroendevalda i Support Group Network och Rädda barnen, bland annat Faissal Alchaar som arbetade med att möta ungdomar i Vi-projektet, Mahmoud Younes som bland annat arbetar med kommunikation inom Support Group Network och Amal Taifour, för närvarande mitt emellan gymnasiet och högskolestudier.

– Poängen var att bygga en arbetsmodell utan att samtidigt från början tala om för ungdomar vad de behöver, säger Eman Albohtori. Vi har också tänkt mycket på hur vi ska nå ungdomar med olika förutsättningar.

Verktygen spelar en central roll för att stärka ungdomarna så att de själva kan förklara för vuxna: Så här når ni mig och mina kompisar med relevanta aktiviteter som skulle kännas givande för oss.

Verktygen handlar om
– ledarskap, gruppdynamik och kommunikation,
– att gestalta men också förändra problematiska situationer genom forumteater,
– att öva på gemensam kreativ problemlösning
– att utveckla ett interkulturellt synsätt där olikheter ses som resurser
– att öva i att berätta sin historia och sina erfarenheter (storytelling)
– strategisk planering

Modellen har under hösten testats i pilotutbildningar. Med start i november i Stuttgart tas nästa steg där ungdomar som deltagit i pilotutbildningarna träffar och får utbilda personal som tidigare inte deltagit i projektet. Modellen utvecklas med nya perspektiv och idéer som tillkommer under projektets gång.

Tanken är att NEETs for NEETs ska resultera i en handbok som beskriver hur unga och vuxna, och även lokala myndigheter och civilsamhället kan arbeta tillsammans för att hitta goda lösningar för ungdomar som varken studerar eller arbetar.

– Den ska belysa både framgångsfaktorer och utmaningar, säger Eman Albohtori. En utmaning är att vi märkt ett större intresse att delta från unga med invandrarbakgrund fast vi försökt att nå en blandad målgrupp. Det har ibland även varit svårt att motivera ungdomar att delta, kanske för att man inte sett den omedelbara nyttan: Kommer jag att få ett jobb…?

Mahmoud Younes
Eman Albohtori

Ungas liv är annorlunda

Nittonåriga Amal Taifour har bidragit med sitt perspektiv i arbetet med att utveckla arbetsmodellen i projektet. Hon slutade gymnasiet i våras och har valt att ha ett sabbatsår för att bestämma sig för vad hon ska plugga vidare på universitet. Hon bidrog med ungdomars perspektiv i arbetet med att modifiera verktygen och att planera pilotutbildningarna.

– Jag föreslog till exempel att det skulle vara kortare presentationer och sa att bästa sättet att lära inte är genom presentationer utan genom att delta i aktiviteter som ger erfarenheter och väcker känslor. Därefter kan man börja tala om teorier.

Amal Taifour tog också initiativ till att NEETs for NEETs skulle finnas på sociala medier. Nu kan man följa projektet via en växande grupp på Instagram Youth Power for Change.

– Jag lockade med en deltagare till träningen och hon blev entusiastisk. Hon tyckte det var spännande att möta andra genom story telling. Att prata med andra människor, även vuxna, om egna erfarenheter kändes ovant och tufft men bra efteråt. Att vara med i NEETs for NEETs kan innebära att man tar ett kliv utanför sin komfortzon.

En nagelbitare för projektledningen har varit frågan om tillräckligt många unga skulle vilja åka med till Stuttgart för att där delta i utbildning av vuxna och tala om vad de anser krävs för att insatser ska vara relevanta för ungdomar i målgruppen.

– Att få personal att åka dit och delta som elever var jag inte så orolig för, säger projektledaren Jonas Abrahamsson, de brukar ställa upp på sådant här. Men skulle unga vuxna som i flera fall kanske tappat tilltron till samhället vilja lägga tid på detta?

Han kan andas ut. Efter de pilotutbildningar som genomförts finns det nu tillräckligt med unga vuxna som känner att de har något att lära ut.

En av dem är tjugotvååriga Forat Mahdi, sedan ett par månader, elevassistent på Göteborgs folkhögskola.

– Det var personal på skolan som tyckte att NEETs for NEEts skulle vara ett projekt för mig. När jag kom til pilotutbildningen tyckte jag det var jätteintressant och att det var ett vinnarkoncept.

– Det var övningar och presentationer om hur man kan visa respekt för varandra även om man kommer från olika kulturer och har olika värderingar. I stället för att kritisera och ifrågasätta kan man ställa frågor på ett sätt så att man förstår varandra. Sådant diskuterade vi i grupper med vuxna och ungdomar.

– Vare sig du är ung eller gammal är det här viktiga grejor att ha koll på, säger Forat Mahdi.

Han är säker på att han har kunskaper om dagens barn och unga som han gärna vill förmedla till vuxna.

– Med sociala medier som påverkar mycket har det idag blivit svårare för vuxna att förstå sig på ungdomar, men vuxna behöver förstå unga. Det är nya tider nu, en ny generation. Det är inte som det var förut så därför finns det en del man behöver tänka igenom.

Amal Taifour

Låt unga kompetensutveckla

– Under de år jag arbetat med ungdomsarbetslöshet har jag varit fokuserad på frågor om VAD som ska uppnås. Nu bli jag mer och mer övertygad om att frågan i stället handlar om HUR vi jobbar tillsammans, hur involverar vi unga vuxna i samarbetet? Sedan kommer VAD-frågorna när de är mogna.

– Sett i ett längre perspektiv önskar jag att NEETs for NEETs ska leda till att ungdomar får verktyg som hjälper oss arbeta för ett mer socialt hållbart samhälle. Vi behöver skala upp våra aktiviteter genom att vuxna kompetensutvecklas av unga. Då kan vi vuxna sluta gissa vad det är för åtgärder som är relevanta för målgruppen.

Jonas Abrahamsson pekar på några förklaringar till att personal vid folkhögskolor och i kommuner inte lyckas nå unga utan arbete eller studier. En är att unga vuxna inte betraktats som resurser i arbetet utan mest som objekt för olika insatser.

– Det är också svårt att nå unga som tappat tilliten till samhället. Samhället är baserat på en rad påståenden som ungdomar inte längre köper, till exempel att man behöver gymnasiekompetens för att bli barista. Det stämmer ju men är samtidigt en lögn för du behöver faktiskt inte kunna många teoretiska ämnen för att skumma mjölk och blanda en cappucino.

– Vi har också ofta en förutbestämd bild av ungdomar som inte arbetar eller studerar, men ju mer jag arbetat med frågorna inser jag att gruppen är väldigt heterogen.

Han beskriver en grupp som verkar prioriteras mer i civilsamhället än i kommuner och vid folkhögskolor: unga som har resurser, ser en framtid och vill vidare, som har bra betyg men som på ett eller annat sätt upplever sig som diskriminerade och utestängda på grund av fördomar i samhället.

– De riskerar att bli dubbelbestraffade om vi säger: Jaja men du vet vad du vill så jag jobbar inte med dig, mitt jobb är att stötta hemmasittare som på ett eller annat sätt har tappat sin kompass eller av andra anledningar står långt ifrån arbetsmarknaden eller fullföljda studier.

Bo Silfverberg

Faissal Alchaar