Related Articles


Det europeiska sättet att leva är inkluderande. Det kan låta överraskande för den som följer debatten som mest tycks handla om hur stängda EU:s gränser ska vara. Men medan politikerna debatterar sjösätter nu EU-kommissionen sin andra förbättrade handlingsplan för integration och inkludering i medlemsländerna.

I november 2020 lade EU-kommissionären för inrikes frågor, Ylva Johansson, fram sitt förslag till en förnyad överenskommelse mellan EU-länderna om migration och asyl. Det som uppmärksammats mest är gemensamma EU-regler om hur migranter ska kunna komma in i eller avvisas från unionens område. Den delen av hennes förslag kommer att fortsätta debatteras medan medlemsländerna konsulteras och ministerrådet och EU-parlamentet så småningom kan fatta beslut.

Men hur de migranter som kommit in i ett EU-land ska hitta sin plats i lokalsamhället på ett bra sätt, det som brukar kallas integration, hanterar EU-länderna själva. Det sker dels genom egen lagstiftning, dels genom arbete i lokalsamhället där såväl regioner och kommuner som civilsamhället är viktiga aktörer. Det är de som i praktiken kan se till att migranter fullt ut kan få del av de rättigheter som avses i EU:s sociala pelare.

Därför var en väl så viktig del av Ylva Johanssons initiativ att hon presenterade ett förslag till förnyad handlingsplan för integration och inkludering. Den har antagits av EU-kommissionen och gäller för perioden 2021–2024.

Handlingsplanen siktar in sig på fyra områden där aktörer i det mottagande samhället har mycket att säga till om: utbildning, arbetsmarknad, hälsa och bostäder. Fokus ligger på att migranter inkluderas som experter i integrationsarbetets alla led. En nyhet är att inte bara nyanlända migranter avses utan även etablerade invånare med invandrarbakgrund och deras barn.

Från erfarna till mindre erfarna
Den handlingsplan som EU-kommissionen lagt fram ska stödja integrations- och inkluderingsarbetet i EU-länderna. Den kan ses som en politisk vägbeskrivning, som pekar ut åtgärder som EU-kommissionen anser är viktiga. Politik för integration bestäms inte på EU-nivå utan är en fråga för medlemsländerna. Dessa behöver alltså inte anta handlingsplanen. Men EU-kommissionen har en viktig roll genom att på olika sätt stödja framgångsrik integration och inkludering i medlemsländerna.

Det går redan nu att söka pengar ur Asylum, Migration and Integration Fund, AMIF, som öppnades för en förnyad ansökningsperiod i höstas. Fonden är till för att stödja inkludering av migranter och asylsökande. Men en förutsättning för bidrag är att migranter och personer med invandrarbakgrund inkluderas i såväl planering och genomförande som utvärdering när man utformar sin integrationspolitik.

Hur kommissionens ska arbeta med rådgivning är ännu inte färdigt, men det står klart att kommissionen vill se ett flöde av information, inspiration och erfarenheter från länder och områden med mer erfarenhet av integration och inkludering av migranter till mindre erfarna länder och områden.

Ovanligt drag
För att säkerställa att migranter själva involveras i utvecklingen av migrationspolitiken såväl inom EU som i medlemsländerna har EU-kommissionen gjort ett ovanligt drag. Ylva Johansson har utsett en informell grupp med experter som har egna erfarenheter av och kunskaper om migration, asyl och integration. Det är 20 personer, experter från olika länder och på olika områden, som valts ut bland 400 sökande för att ge kommissionären stöd och råd.

Expertgruppen arbetar alltså inte enbart med integration och inkludering utan ska under två år utöver integrationsfrågor bistå EU-kommissionen med expertkunskap i migrations- och asylfrågor.

Vid sitt möte i januari samrådde expertgruppen med EU-kommissionen inför presentationen av den strategi för frivilligt återvändande och återintegrering som är en del av den övergripande överenskommelsen mellan EU-länderna om migration och asyl. Målet är att öka antalet frivilligt återvändande, underlätta samarbete och solidaritet mellan medlemsländerna, öka effektiviteten och samordningen i programmen för återintegrering så att individens behov bättre tas tillvara, göra åtgärderna för återintegration mer hållbara och öka tredje lands roll och kapacitet i sammanhanget.

Från Vänersborg
En av experterna är Adnan Abdul Ghani från Vänersborg. Han är initiativtagare till Support Group Network, SGN, och migrationsexpert i Sverigeprogrammet inom Rädda Barnen där han arbetar med frågor kring barn på flykt (läs mer om Adnan Abdul Ghani här). I expertgruppen representerar han Rädda Barnens olika organisationer i de europeiska länderna. Han har själv dubbla erfarenheter av att vara flykting. Han är född som flykting i Syrien, tvingades på flykt därifrån och kom i slutet av 2014 till Restad Gård i Vänersborg, Sveriges största flyktingförläggning.

Där började han förändra berättelsen om, och därmed omgivningens inställning till flyktingar, från offer till överlevande och från passivitet till aktivitet. Han var mycket aktiv i arbetet med att stärka flyktingars egna initiativ och självorganisering på Restad Gård och tog initiativ till det som sedermera kom att utvecklas till Support Group Network.

Vid rådslaget med EU-kommissionen i januari fokuserade han främst på tre frågeställningar:

* Hur kan migranter vara maximalt delaktiga i och äga sin egen återvändandeprocess?
* Hur kan såväl konsulära myndigheter som landsmän utanför ursprungslandet stödja frivilligt återvändande?
* Hur kan lokala myndigheter i Europa och i ursprungsländerna stödja frivilligt återvändande och återintegrering med särskilt fokus på barn och ensamkommande barn?

Nästa möte i expertgruppen kommer att handla om implementering av handlingsplanen för integration och inkludering i medlemsländerna.

Läs och lär
Här kan du läsa mer om handlingsplanen på EU-kommissionens webbplats för integration.

Läs mer om Asylum, Migration and Integration Fund, AMIF

 

Bo Silfverberg