Det ska bli ändring i Trollhättan, en stad med stor ojämlikhet och påtagliga sociala klyftor. Därför samarbetar staden med Support Group Network om att starta Interkulturellt Center. Planen är bland annat att sprida ett interkulturellt förhållningssätt i staden, i andra regioner och varför inte på på europanivå.

Fyra års samarbete i projektform mellan Trollhättans kommun och Support Group Network har nu krönts med en mer långsiktig samverkan i stadgade former. Ett avtal om ett idéburet offentligt partnerskap, ett IOP, kommer att tecknas där etableringen av Interkulturellt Center, IKC, i staden är en central del. Det är det andra interkulturella center som Support Group Network etablerar i Västsverige. Det första finns i Vänersborg.

Med i samarbetet kring Trollhättans IKC finns näringslivet, fastighetsbolag, högskola och utbildningsanordnare samt ideella föreningar.

Som i resten av Sverige märks i Trollhättan ökande klyftor, en tilltagande polarisering, groende frustration och ökande sociala spänningar. Vissa bostadsområden i staden ingår i polisens lista över särskilt utsatta områden.

Mer tillit till civilsamhället

– Vi försöker hitta olika sätt att närma oss våra Trollhättebor, säger Katarina Nyman som är stadens hållbarhetsstrateg. Det kan vara svårt genom våra traditionella kanaler och de verktyg som vi har att arbeta med.

– Civilsamhället har en helt annan verktygslåda och de Trollhättebor som är svåra för oss att nå känner ofta en större tillit till civilsamhället. Jag tänker framför allt på asylsökande där det kan vara jättesvårt för kommunen att få kontakt.
Som exempel nämner hon föräldrastöd som nyanlända kan ha svårt att utnyttja dels på grund av rykten man kan ha hört om att socialen tar hand om barn, dels på grund av att man är obekant med den sortens myndighetsinsatser.
Trollhättans stad ingår i ett nationellt nätverk för interkulturella städer. Skälet är bedömningen att ett interkulturellt förhållningssätt och arbetssättet skulle gynna integrationsarbetet.

– Det är inte så många kommuner som är med i det och jag tror att många, såväl politiker som tjänstepersoner, har svårt att föreställa sig vad ett interkulturellt arbetssätt innebär. Tanken med vårt partnerskap med Support Group Network kring Trollhättan IKC är att man där ska kunna konkretisera detta.

Inte sitta på kontoret och gissa
Katarina Nyman menar att det för Trollhättans del vore en stor vinst om att ta steget från en traditionell syn på integration till ett interkulturellt förhållningssätt. Det skulle innebära att ta steget mot samspel i stället för att bara den nyanlände förväntas vara den aktiva parten medan majoritetssamhället inte behöver anpassa sig.

– Det är interaktionen vi vill åt. Då tror jag vi lär oss att förstå varandra bättre. Och om kommunen ska arbeta med integration, då kan ju inte vi sitta på våra kontor och gissa vad som behövs ute i världen, utan vi måste träffa de människor som vi ska arbeta för och vi måste jobba med dem. Jag tror att det interkulturella förhållningssättet kan hjälpa oss så vi gör rätt saker.

– Vi är mycket segregerade på flera nivåer vilket man kan mäta på olika vis; bostäder, arbetsmarknad, socialt. Men vi måste få in det här mjukare perspektivet också som handlar om interaktion mellan olika grupper i samhället som idag aldrig träffas vare sig i hemmet, på arbetet eller på fritiden. Vi måste se till att det händer.

Certifiera interkulturellt arbete
– Vi vill bidra till att förändra samhället, säger Nadja Aria-Garystone som är projektledare för nyöppnade Trollhättan IKC. Och statliga Delegationen mot segregation, Delmos, har valt att satsa på oss för att de tror att vi kan bidra till en bred spridning av kunskaper om och erfarenheter av att arbeta interkulturellt.

Det ingår i planerna för det strategiska arbetet vid Trollhättan IKC att utarbeta ett metodmaterial för att med början i Trollhättan kunna erbjuda certifiering i interkulturellt arbete för olika yrkeskategorier. Därefter hoppas man kunna sprida ett sådant arbetssätt också till övriga regioner och även stärka ett interkulturellt förhållningssätt i ett europeiskt perspektiv.

– Idag saknas en hanterbar teori kring vad interkulturella arbete är och innebär. Inom Support Group Network har vi mycket informellt lärande kring detta men vi behöver påvisa att vi även har metoder som går att implementera. Med vår metodbok kommer vi att kunna visa andra aktörer, inte minst kommunalt anställda, hur man kan översätta teori till praktik.

Långsiktigt arbete
Lika viktigt som att sikta mot höga mål på en övergripande nivå är att basera verksamheten i Trollhättan på gräsrotsnivå bland invånarna i staden. Nadja Aria-Garystone och Elin Nilsson, aktivitetsledare vid Trollhättan IKC, framhåller att det partnerskap som upprättas borgar för ett långsiktigt samarbete för att stärka innanförskapet.

– Vårt IOP innebär att vi, jämfört med att samarbeta i projekt, kan göra en insats tillsammans med staden under en längre period. Vi kommer att samverka med aktörer i staden som redan har nätverk i olika målgrupper, förklarar hon. Därmed kan vi nå ut brett med information om att vi finns och att vi kan bistå i aktiviteter som de saknar idag.
Elin Nilsson ska inte själv operativt genomföra aktiviteter utan snarare handleda och coacha volontärer som hon samordnar i en pool.

– Tanken, förklarar Elin Nilsson, är att bygga verksamheten på vad målgruppen själv menar skulle ge mervärde och styrka. Säger man att det här vill vi åstadkomma, då kan vi hjälpas vi åt med det. Om det blir känt för fler som vill göra liknande saker kan det uppstå en ännu större gemenskap.

Allt handlar om förtroendekapital
I flera av stadens utsatta områden gör staden redan åtskilliga insatser. Därför har det setts som viktigt att det interkulturella centret finns centralt i staden och att fler invånare därigenom blir motiverade att ta sig till centrum.
Samtidigt har Support Group Network lagt anbud på att driva ett café i stadsdelen Kronogården.

– Vi tror att det kan betyda mycket för att man ska våga ta sig in till centrala staden. Jag tror det finns stora fördelar med att samtidigt göra insatser på gräsrotsnivå i Kronogården och ha en mötesplats mycket centralt i staden.
En utmaning är förstås att nå olika målgrupper i staden under rådande pandemi. Risken finns att man missar många som saknar digitala kunskaper eller tillgång till tekniken.

I varje läge är ändå A och O, förklarar Nadja Aria-Garystone och Elin Nilsson, att arbeta strategiskt genom samarbetspartners och vara lyhörda för vad såväl deras som Support Group Networks målgrupper vill se för aktiviteter. Med mun- mot mun-metoden kan budskapet spridas och det kan uppstå ringar på vattnet.

– Allt handlar om förtroendekapital, att människor ska våga stiga innanför dörren och känna att här är jag välkommen och här finns möjligheter för mig att utvecklas, säger Nadja Aria-Garystone.

Bo Silfverberg